onsdag 16 oktober 2013

Pieces of a puzzle

Varför hör du aldrig av dig? Varför skriver du inte? Jag vill ju veta hur det går för dig, vad du gör och hur du känner. Du har varit så frånvarande på senaste tiden, jag vet inte ens om jag känner dig längre. Jag saknar dig. Hör av dig.

/ Bloggen

Förlåt bloggen, men det har varit väldigt mycket just nu. Det är så mycket nytt. Stället, jobbet, människorna, lägenheten, ekonomin. Ja, allting är nytt. Det blir så många nya möten och intryck på så många olika plan, och så mycket att göra i början av arbetet att all min tid och kraft har gått åt till det. Jag har helt enkelt inte haft varken tid eller ork att skriva. Förhoppningsvis ska det snart bli ändring på det. Jag börjar faktiskt, sakta men säkert landa i mitt nya liv som ungdomsledare och det känns bättre och bättre för varje dag. Den mest hektiska delen med planering och administration börjar falla på plats, vilket gör att jag kan gå hem lite tidigare om dagarna. Det gör också att jag kan pusta ut lite och kanske ge lite mer tid till annat. Att blogga till exempel. Förmodligen kommer intervallen i mitt skrivande att variera beroende på hur mycket tid och inspiration jag har, men det är som det brukar va med andra ord.

Sammanfattningsvis så kan man säga att jag är väldigt nöjd med mitt nya liv. Det känns väldigt spännande och som att jag hamnat rätt. Jag tackar Gud för hur allt har löst sig, allting har verkligen varit som pusselbitar som fallit på plats i rätt ordning. Hoppas att det fortsätter så! Det är fortfarande många pusselbitar kvar.

Vi hörs!